Tisdag 4 juli 2006

Ännu en dag har förflutit. Ett större antal klienter har, som vanligt, hört av sig så här inför den stundande semestern för att klargöra sina positioner inför hösten. Känns tryggt att veta att jag inte kommer att bli utan arbete. Ska jag stämma alla dem som mina klienter anser att jag bör (läs skall) stämma skiten ur behöver jag 40-timmarsdygn framöver. Jag längtar redan....

Det bästa med att arbeta som jurist är att man får träffa så många trevliga människor var det någon som sa. Jag ifrågasätter starkt denna persons omdöme och mentala hälsa. Häromdagen var det till exempel en av mina klienter som ringde och förklarade att han skulle skjuta huvudet av mig om jag inte genast ordnade fram den skottkärra med pengar som han anser sig vara berättigad till. Han behövde ett litet tillskott (ha! Så otroligt fyndigt) till semestern. Charmerande. Efter att ha övertygat honom om att han troligtvis kommer att ha bättre nytta av mig med mitt huvud kvar där det hör hemma - och utan lufthål - lät han dock saken bero. Det känns skönt att vara så uppskattad.

Ibland ångrar jag att jag inte blev apskötare eller så. Ungefär det jag gör nu fast utan lagparagrafer och 350 000 i studielån alltså. Skillnaden måste vara minimal.